Konsten att välja bort kyckling!

Rebecca Johansson

Ålder: 37 år
Bor: Stockholm
Gör: Ansvarig Välj Vego
Akademisk bakgrund: Nutritionist med en masterexamen i Hållbara Livsmedelssystem
Äter helst: Grillat på sommaren. Jag gillar att göra grillspett på vegofilébitar och grönsaker som har fått dragit sig några timmar i en härlig marinad, och servera det tillsammans med potatisklyftor och orimligt mycket tzatziki. 

Djurens Rätt tjatar om kycklingar. Varför är det så viktigt att byta ut kyckling?

- Fler kycklingar än något annat landlevande djurslag föds upp och dödas för sitt kött. Bara i Sverige dödas över 100 miljoner kycklingar per år. De trängs i stora anläggningar som rymmer tiotusentals individer. Upp till 25 kycklingar får trängas per kvadratmeter i Sverige, vilket är mindre utrymme per individ än hönorna i bur har. Turbokycklingar växer så snabbt att de får ont, blir sjuka och många dör i förtid. Majoriteten får någon typ av rörelsestörning innan deras liv avslutas vid 35 dagars ålder. Då har de hunnit växa 50 gånger sin storlek från kläckning. De som överlever transporten till slakteriet förs hängandes upp och ner med huvudet ner i ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas genom en elstöt, innan halsen skärs upp och kycklingarna förblöder till döds. Vissa bedövas istället med koldioxid och gasas ihjäl. Storskaligheten gör att individer riskerar att skållas levande. Men det behöver inte se ut så! Det viktigaste man som konsument kan göra för kycklingarna är att välja bort dem från tallriken. Djurens Rätt arbetar också aktivt för att se till att kycklingarna får det bättre och för att dödandet av dem ska minska.

Byter man ner sig rent näringsmässigt när man väljer vegokyckling?

- Om man till exempel jämför kycklingfilé, filébitar av svampprotein och filébitar av sojaprotein så ligger alla ganska nära varandra rent energimässigt. Kycklingfilén har högst proteininnehåll men också lågt järn- och zinkinnehåll. Svampproteinet har lägst proteininnehåll men högst zinkinnehåll. Sojaproteinet ligger runt 19 gram protein och har överlägset högst järninnehåll bland dessa proteinkällor. Däremot så innehåller växtbaserade livsmedel enbart icke-hemjärn, någon som inte tas upp lika effektivt som hemjärn som finns i animalier. Hemjärn utgör ungefär hälften av järninnehållet i kött, resten kommer från icke-hemjärn. Ungefär 25 procent av hemjärnet tas upp av kroppen, medan upptag av icke-hemjärn brukar ligga någonstans mellan 5 och 15 procent, beroende på olika faktorer som minskar och ökar upptaget. Även om sojaproteinet innehåller enbart icke-hemjärn så blir upptaget järn högre på grund av det totala innehållet. Man kan också främja upptaget av icke-hemjärn genom att lägga till något C-vitaminrikt till måltiden!

 

Dina personliga vegokycklingfavoriter är?

- De jag köper oftast måste nog vara Hälsans Kök filébiter, för de är så himla mångsidiga. De funkar i massor av olika maträtter: wok, grillspett, gryta, poke bowl, wraps, sallader och ja, du fattar! Sen finns det en uppsjö av veganska nuggets och kycklingburgare som är supergoda. Anammas vegoschnitzel brukar jag köpa om jag vill göra veganska kycklingburgare. Oumph! Ch*cken Style Chunk funkar superbra om du vill göra en vegansk kycklinggryta med curry eller en ceasarsallad. 

Kyckling är billigt och vegokyckling är dyrt – eller? 

- Kyckling är jämförelsevis inte jättemycket billigare än de växtbaserade motsvarigheterna. Generella kilopriset på kycklingfiléer ligger inte mycket lägre än kilopriset på veganska kycklingsubstitut, vissa ligger till och med högre om man exempelvis väljer KRAV eller eko. Högre matpriser har slagit hårt mot svenska hushåll i år, men vi ska inte glömma att vi historiskt sett lägger en betydligt lägre andel av utgifter på mat. På 50-talet utgjorde mat och dryck 30 procent av utgifterna, idag lägger ett svenskt hushåll runt 15 procent av sina utgifter på matvaror och alkoholfria drycker. Vi har blivit vana vid att maten är billig, för att priset på olika livsmedel inte återspeglar deras verkliga kostnader när det gäller användning av ändliga naturresurser, växthusgasutsläpp, föroreningar och andra externa miljökostnader. Kycklingkött blir “billigt” för att man inskränker djurens välmående genom systematiskt djurplågeri. De lever för trångt, växer för snabbt och slaktas i en rasande hög takt.   

Några trender som gör dig hoppfull?

- Vad som är hoppfullt är ju att det blir allt enklare att välja vego, både i mataffären och på restaurangen! Andra positiva trender som jag ser på djurskyddsområdet är att Upphandlingsmyndigheten har infört fler djurskyddskriterier för offentlig upphandling av bland annat kycklingkött. Detta innebär högre krav på kycklingindustrin, samtidigt som det möjliggör för upphandlare inom kommuner och annan offentlig verksamhet att välja bort turbokycklingar. Det kommer inte bara leda till att kycklingarna får det bättre, utan också troligtvis till att färre föds upp eftersom fler överlever till slakt och det dyrare köttet gör att många minskar på mängderna. Ett annat hopp är miljörörelsen som insett att kycklingkött inte är bra för miljön, även om det är mer klimatsmart än andra köttslag. Det går inte längre att argumentera för att byta ut det röda nötköttet mot vitt kycklingkött av miljöskäl.

Ett idiotsäkert, publikfriande recept för att få folk att prova vegokyckling?

- En riktigt krispig vegansk “kycklingburgare” hade nog jag kört på som ett säkert kort. Stek eller grilla en panerad vegoschnitzel, dressa upp den med massa tillbehör i ett bra bröd. Lite pommes eller ugnsrostade rotfrukter och dip till det och jag lovar att ingen kommer att gnälla!