Skåne antar handlingsplan för att utveckla svenskt växtprotein
Ledande aktörer i livsmedelsnäringen antog i veckan en handlingsplan för att göra Skåne till Sveriges ledande region för växtprotein. Djurens Rätt ser mycket positivt på initiativet och instämmer i behovet av en nationell fortsättning efter handlingsplanen.
Marknaden för växtbaserade proteinprodukter har enligt Livsmedelsakademin vuxit med 16 procent per år de senaste tre åren. Merparten av råvarorna importeras fortfarande, även när det gäller växtbaserade produkter som framställs i Sverige. Den svenska odlingen av växtproteiner har visserligen ökat under senare år, men det mesta går till djurfoder. Detta syftar handlingsplanen att ändra på, genom att öka odlingen av proteingrödor som ärtor, bönor, linser och lupiner och genom att bygga ut vidareförädlingen.
Innehållet i handlingsplanen stämmer väl överens med de åtgärder Djurens Rätt har identifierat som viktiga för att få upp produktionstakten av växtbaserade proteiner. Det glädjer mig att de många lantbrukare som vill vara en del av framtidens matproduktion nu får stöd att våga satsa. Särskilt glad är jag över målsättningen att se till att handlingsplanen får en nationell fortsättning, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
De som tagit fram och ställt sig bakom handlingsplanen är ett tiotal företrädare för skånska livsmedels- och lantbruksföretag, universitet och forskningsinstitutioner. Orkla Foods är ett av livsmedelsföretagen som ska säkerställa att jordbruket får beställningar på proteingrödor. Ett viktigt syfte med handlingsplanen är att stärka den svenska självförsörjningsgraden och krisberedskapen. Ur miljö- och klimatsynpunkt handlar det bland annat om att baljväxter kräver mindre kvävegödsel och kan bidra till den biologiska mångfalden. Handlingsplan är framtagen för senare delen av 2022 till och med 2024. Den är enbart inriktad på produktion och förädling av proteingrödor för humankonsumtion.
Vad Djurens Rätt vill se
En av Djurens Rätts politiska prioriteringar är likvärdiga konkurrensvillkor för växtbaserad mat som för animaliska produkter. Inför riksdagsvalet visade Djurens Rätts undersökning att hälften av partierna står bakom detta medan drygt sex av tio (63 %) väljare anser att livsmedel av växtbaserat ursprung borde kunna få lika mycket skattefinansierat stöd som livsmedel av animaliskt ursprung. Djurens Rätt vill att Sverige sätter mål för ökad produktion av växtbaserad mat under genomförandet av Livsmedelsstrategin och i kommande strategidokument inom området. Målen ska sättas med konkreta åtgärder för att nå dit, precis som det idag finns mål för ökad animalieproduktion.
