Fullkorn är bra för tarmfloran
Fullkorn är det ”nya” gröna, för både folkhälsans och klimatets skull. Särskilt är kombinationen fullkorn och surdeg bra, då det ökar biotillgängligheten av ett rad mineraler och spårämnen samtidigt som det gynnar en artrik tarmflora.
Under Brödinstitutets seminarium ”Sura strömningar – om fermentering, folkhälsa och fullkorn” som arrangerades nu i veckan konstaterades det att ett lågt intag av fullkorn är det som påverkar hälsan mest. Detta samtidigt som bara en av tio svenskar äter tillräckligt mycket fullkorn.
Det rekommenderade intaget av fullkorn är minst 90 gram för både kvinnor och män, enligt nya NNR (Nordiska Näringsrekommendationerna). Det motsvarar till exempel en portion havregrynsgröt, en skiva knäckebröd och en portion fullkornspasta, eller sex skivor fullkornsbröd.
Vi behöver äta mer fullkorn för både folkhälsans och klimatets skull, säger Maria Sitell, kommunikationschef och dietist på Brödinstitutet.
Hon påtalade problemet med att spannmål har svårt att räknas som vego i det allmäna medvetandet, trots att det i högsta grad är växtbaserat.
En annan utmaning med fullkorn är innehållet av fytinsyra, vilket försvårar upptaget av inte minst järn, zink och magnesium. Lösningen stavas fermentering, vilket när det gäller fullkornsbröd innebär att baka med surdeg. Fullkorn har visat sig minska risken för många sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Däremot är det mindre känt vilka effekter fullkorn har på tarmmikrobiotan.
En av dem som medverkade under seminariet var forskaren Laura Pirkola, som i en färsk avhandling som hon gjort som ett industridoktorand-projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i samarbete med Fazer, kikat på just detta. I studien fick försökspersoner äta sex skivor fullkornsrågbröd dagligen alternativt raffinerat lågfiberbröd. Resultatet visar att råg kan öka produktionen av fettsyran butyrat som är central för tarm-hjärna-axeln och kan påverka både tarmhälsa och immunförsvar.
En sak som skiljer sig från tidigare studier är att vi forskade på riktiga brödprodukter i projektet. I tidigare studier har man oftast använt olika typer av fiberisolat eller bara kli, säger Laura Pirkola och tillägger att det var rågbröd gjort på surdeg som användes.