Vego i skolan

Måltider i skolan är ett tillfälle att umgås och bygga relationer mellan barnen och med de vuxna, men måltiden kan också integreras i det pedagogiska arbetet. Den kan användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati. Så skriver i varje fall skolverket. Men hur funkar det när du eller ditt barn väljer vegansk i skolan? Har du rätt till det? Vem bestämmer det? Och hur kan det införas? 

Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan erbjudas näringsriktiga skolmåltider. I gymnasieskolan finns inget krav på att det ska serveras skolmåltider. Det är kommunen eller styrelsen för den fristående skolan som beslutar om vilken mat som ska serveras och hur serveringen ska gå till. I många kommuner finns det gemensamma matsedlar som följs i alla skolor. Men det kan också vara så att det är varje skola som får bestämma sin matsedel. Vid varje skolenhet ska det finnas ett forum för samråd med eleverna.

Vad säger myndigheterna? 

SLV gick redan 2013 ut och förespråkade minskad köttkonsumtion för skolor.  

 Kött är det livsmedel som har störst miljöpåverkan, därför uppmuntrar Livsmedelsverket skolorna att öka andelen grönsaker och baljväxter och hålla nere köttkonsumtionen. Ett sätt är att byta ut en kötträtt mot ett vegetariskt alternativ ibland eller att använda mer grönsaker och baljväxter i kötträtterna. Det är bra för både miljön och hälsan, säger Eva Sundberg från Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Har jag rätt att kräva vegansk mat? 

Att ens eget barn ska få en kost som går ihop med ens etiska ideologi kan tyckas vara självklart. Men dessvärre finns det inte någon rättslig “rätt” till att kräva vegansk mat i skolan. Det finns däremot flera sätt att underlätta för köket i skolan att tillaga vegomat till barn. Det krävs lite tålamod, is i mage och väl utvalda formuleringar

Barn med allergi, celiaki (glutenintolerans) eller annan överkänslighet har rätt till mat som de kan äta utan att riskera att bli sjuka. Laglig rätt till specialkost har man också om önskemålet har samband med någon av de diskrimineringsgrunder som har fastställts i diskrimineringslagen (bland annat religion eller annan trosuppfattning och funktionsnedsättning). Detta innebär bland annat att förskolan och skolan vid måltidssituationer ska erbjuda ett fullgott alternativ för barn som har önskemål om anpassad mat som har samband med en diskrimineringsgrund. Det kan till exempel vara någon form av vegetariskt alternativ. 

Vad gäller önskemål om specialkost av annan orsak än diskrimineringsgrund och allergi/överkänslighet finns inget krav på att förskolan/skolan måste tillmötesgå dessa. Det kan till exempel gälla anpassade koster av etiska motiv eller så kallade livsstilsdieter.

Vid önskemål eller behov av specialkost är det viktigt med en respektfull dialog mellan förskola/skola, elev och vårdnadshavare för att tillsammans finna en lösning som är bra för barnet och som alla kan acceptera.

Tips! 

• Många skolor har rullande schema med näringsriktiga veganska måltider. Där har de redan färdiga mallar vad det gäller för typ av produkter, leverantörer och recept. Fråga dessa skolor om de kan dela med sig av sitt kunskap! 

• Ha alltid en respektfull dialog, det är mycket troligare att ansvarig person är villig a möta dina/era krav om ni har en schysst dialog. Att försöka sälja in den etiska ideologin där och då kanske inte är av stor nytta. Personen i fråga ser redan ett problem och är troligen inte mottaglig för att ändra åsikt då det kan komma att innebära mer jobb för den.