Fördomar till det största hindret för en växtbaserad kost

Vi ser ju att både vuxna och barn ofta konsumerar för lite frukt och grönt. Vi behöver alla reflektera över varför det är så svårt att släppa taget om vissa matvanor och val. Det är vanligt att kostnad eller tillgänglighet lyfts fram som hinder men undersökningen visar tydligt att det handlar om vår inställning. Vi behöver utmana oss själva i att våga prova något nytt och bryta vanor, säger Helena Herlitz, Senior Corporate Affairs Manager på Danone.

Livsmedelsverket gick i höstas ut med förslag till nya kostråd som syftar till att uppmuntra en mer varierad kost och öka andelen växtbaserade livsmedel. Undersökningen lyfter dock en tydlig utmaning för svenskarnas övergång till en mer växtbaserad kost. Skepsisen mot växtbaserade alternativ är utbredd och baseras ofta mer på förutfattade meningar än på faktiska upplevelser.

Vi vet att vi behöver äta mer frukt och grönt. Undersökningen visar tydligt att det finns kognitiva hinder, som smak trots att många inte ens provat de växtbaserade alternativen. Vi gör som vi alltid gjort, det är det enklaste. Vi behöver därför göra det lätt att göra rätt och göra fler goda val. Exempelvis genom att våga vara tydliga med kostråd och rekommendationer som faktiskt främjar både den egna och den planetära hälsan, säger Helena Herlitz, Senior Corporate Affairs Manager på Danone.

Undersökningen belyser vikten av att övervinna fördomarna kring smak, något som inte bara kan hjälpa individer att göra mer medvetna kostval, utan även gynna folkhälsan och miljön. Detta skapar en betydande möjlighet att öka kunskapen hos allmänheten och positivt förändra attityderna till växtbaserade livsmedel.

Fakta från undersökningen – Svenskarnas inställning till växtbaserad kost

• Hinder för att byta: Smak och pris upplevs som de största hindren, särskilt bland dem som främst äter animaliska produkter (55%).
• Aldrig testat: 30% av de som främst äter animaliska produkter har aldrig provat växtbaserade alternativ, jämfört med 17% av befolkningen i stort.
• Anledning till att byta: Enkelhet (44%) och att det smakar likadant (36%) väger tyngst. Miljöhänsyn (14%) och hälsa (21%) spelar mindre roll, särskilt i hushåll med barn (17%).
• Konsumtionsmönster:
  • Växtbaserat konsumeras främst vid egna inköp (43%).
  • Endast 4% väljer växtbaserat när de unnar sig något ute.
• Populära produkter:
  • 51% anger bättre smak som skäl att prova växtbaserat.
  • Havre- och mandelmjölk är mest testat (>50%), medan färre provat:
    • Växtbaserad yoghurt (20%)
    • Växtbaserade färdigrätter (25%)
    • Växtbaserad glass (22%)
• Köttintresse: Svenskar är minst intresserade av att ersätta kött med växtbaserade alternativ.
• Regionala skillnader:
  • Rikssnittet för de som främst äter kött är 26%.
  • Minst andel i Norra Mellansverige (24%), mest i Övre Norrland (34%).
• Åldersgrupper:
  • Yngre provar fler växtbaserade produkter, endast 9% har inte testat något.
  • Äldre (76+) är minst benägna – 13% äter främst animaliska produkter, 0% uteslutande växtbaserat, och 84% en blandning.
• Hushåll med barn:
  • 31% äter främst animaliska produkter.
  • 61% har provat växtbaserad mjölk.

Om undersökningen

Undersökningen utfördes av Norstat och inkluderade ett brett urval av svenska konsumenter. Den syftar till att kartlägga svenskarnas inställning till växtbaserad kost och de barriärer som finns för att inkludera mer av dessa alternativ i dagliga måltider.